Fylld paprika med kantareller & mozzarella

I dag jobbade jag hemifrån och kunde alltså tillreda min lunch i lugn och ro. Mat är godare när man slipper värma upp den i micron. Paprika kan man fylla med lite allt möjligt. Själv har jag suktat efter kantareller hur länge som helst, tyvärr blev det kantareller på burk, men vad gör man? Det går naturligtvis lika bra med annan svamp, färska champinjoner finns i butiken så gott som året om.

En fylld paprika:

1 paprika
1 schalottenlök
100 gram svamp
1/2-1 mozzarella ost (de brukar vara omkring 100 gram)
1 portion quinoa
svartpeppar
salt

Koka upp en portion quinoa i saltat vatten. Skölj innan kokning annars smakar quinoafröna illa! Skölj paprikan och dela den på mitten. Ta ur kärnorna. Finhacka löken och fräs den i lite smör. Lägg i svampen i stekpannan och stek tillsammans med löken. Det kan vara bra att skära upp svamparna om de är stora. Blanda ner quinoa i stekpannan. Salta och peppra. Tärna så mycket mozzarella du vill ha och blanda snabbt ner den i svampröran. Portionera upp röran i paprikorna innan mozzarellan hunnit smälta och bli trådig. Ställ in de fyllda paprikahalvorna i ugnen på 175 grader i omkring en halvtimme.

Annonser

Hårda karameller


På Oranienburger Strasse 32 i stadsdelen Mitte i Berlin finns en liten karamelltillverkare med tillhörande butik – Bonbonmacherei. Trots att jag inte är något stort fan av hårda karameller så kunde jag inte låta bli att blanda en liten påse. Dessutom var personalen väldigt trevlig. På samma innergård fanns café och restaurang Neu som verkade ha en bra meny och såg mysigt ut. Tyvärr kom vi oss aldrig för att äta där, det får bli till nästa gång.

Kakmaskin i Berlin


I går kom vi hem från Berlin. Jag är väldigt nöjd med resan och åker gärna tillbaka. Det finns ännu massor att se och göra i den staden. I området kring Hackescher Markt i Mitte hittade vi en glad kakmaskin på en innergård. Fyra euro för en ask med fyra kakor – vi var naturligtvis tvungna att testa. Kakorna var goda och kom i en söt liten ask. Man fick dessutom välja mellan tre olika sorter.

Loppisfyndade kakformar


Jag bakar inte torrkakor så ofta. Ändå har jag nyligen mer än dubblerat mitt lager med kakformar avsedda för just detta ändamål. Med andra ord har jag nog alla kakformar jag kan tänkas behöva i resten av mitt liv, förutom en ny form med löstagbar kant. Den jag redan har sluter inte tätt längre, vilket resulterade i att jag fick torka en stor mängd kaksmet ur ugnen. Kakformar av det här slaget kan med fördel handlas på loppis. De här tre tillsammans kostade 2,70 euro och den avlånga ser helt oanvänd ut.

Matiga Berlintips tack!

Snart ska Niki och jag ta flyget till Berlin. Jag har varit i Tyskland men aldrig i Berlin så jag är i behov av tips på var och vad man bör äta i den tyska huvudstaden. Tips på trevliga biergarten, currywürstkiosker, restauranger, brunchställen och annat mottages tacksamt. Och var äter man en god frukost? Allt behöver inte vara matrelaterat, loppmarknader med hög fyndfaktor, skumma museer och andra tips är också välkomna.

Om kött (och ägg)


Jag äter kött. Det kan inte ha undgått någon som läser den här bloggen. Ibland ifrågasätter jag hur etiskt det är, för att i nästa stund sukta efter en bit medium-rare oxfilé.

Till mitt försvar brukar jag säga att det blir mycket viltkött. Kött från glada älgar som fått springa fritt i skogen och ibland en och annan sjöfågel. Jag har aldrig varit vegetarian. Däremot brukar jag fundera över hur de djur jag äter har haft det under sin korta livstid. Förhoppningsvis blir ekologiskt kött mera lättillgängligt i var och varannan matbutik. Tyvärr har jag inga stora förhoppningar om den saken, åtminstone inte inom den närmsta framtiden. Därför är jag väldigt tacksam över att mina föräldrar gärna delar med sig av sitt stora förråd med älgkött.

Det är rätt sällan som jag äter kyckling. Köttet från gödkycklingar (broiler) är ofta torrt och smaklöst och jag är inte särskilt bra på att tillreda annat än färdiga filéer. Jag har aldrig riktigt lärt mig att hantera fågelkött eftersom vi i princip aldrig ätit det hemma (det finns en fågelfobiker i familjen). Om någon däremot ger mig en gräsand eller dylikt klarar jag nog av att helsteka den i en gryta. Skillnaden på det köttet och köttet från någon stackars tvångsmatad broiler är milsvid.

När det gäller ägg så försöker jag köpa ekologiskt, åtminstone ägg från golvhöns. Vi hade en några hönor när jag var yngre och bodde hemma hos mina föräldrar. Pappa, min syster Inger och jag hämtade Agda, Berit, Höna-pöna, I det gröna och tuppen Snuppe-snuppe (vår yngsta syster Ulrika döpte den sist nämnda hönan och tuppen…) från ett hönseri. Ett par av hönsen hade levt sina liv som burhöns och var alldeles kala på bröstet och saknade stjärtfjädrar. Efter att de fått röra sig fritt under en sommar och sova uppflugna på varsin pinne i hönshuset växte fjädrarna ut igen och de blev både modigare och mera sällskapliga. Hönan Agda rymde en gång och jag jagade den glatt kacklande hönan när hon sprang genom lingonriset i skogen bakom vårt hus. Alla som läst Pettson-boken Kackel i grönsakslandet av Sven Nordqvist vet att det inte passar sig för ensamma hönor att springa runt riktigt hur som helst.

Åter till köttet; Det finns dagar när jag inte äter kött, både medvetet och omedvetet. Ibland bestämmer jag mig för att ha en vegetarisk dag, för att minska min belastning på miljön och andra dagar bara blir det så utan att jag desto mer tänker på saken. Oftast blir det ändå ett par skivor skinka på frukostsmörgåsen, kött/fisk/kyckling i någon form till lunch och middag/kvällsmat. Jag borde helt klart bli duktigare på att äta och tillreda vegetarisk mat. Jag tycker ju faktiskt om grönsaker också.