Godbitar à la César du Plessis-Praslin

Det finns en typ av små butiker jag gärna besöker när jag är ute och reser, men som jag alltid glömmer att finns även här hemma. Små chokladbutiker hör under den kategorin. När jag gick genom Haga i Göteborg fick jag syn på orden ”handgjorda praliner” och eftersom sällskapet inte protesterade det minsta så gick vi in till Bräutigams marsipan och konfektyr.


Ibland är jag extra snäll och omtänksam så jag köpte hem lite praliner åt sambon och mig själv.


Två av varje sort naturligtvis, det är mycket viktigt.
——————————————————
pralin fr. praline ‘bränd mandel’, ‘pralin’, enligt uppgift efter den franske marskalken du Plessis-Praslin, 1598-1675. (Källa: Nationalencyklopedin online)

Annonser

Dinera i Göteborg

I början av veckan hälsade jag på min syster i Göteborg. För att fira detta bestämde vi oss för att äta ute. Efter att ha ögnat igenom Göteborgs-Postens restaurangrecensioner bokade vi bord på Dinner 22 på Södra Vägen. Det visade sig vara ett mycket välsmakande val.


Till förrätt åt vi carpaccio med anklevermousse, parmesan och honungsrostade pinjenötter och drack en fruktig Gewürztraminer. Riktigt gott, och förvånansvärt mättande. Tåpirret infann sig som sig bör när jag äter något riktigt gott. Detta pirr fortsatte middagen igenom.

Jag åt lammytterfilé med rödvin och balsamicosky, chevré potatiskaka och ruccolacremé till huvudrätt och min syster åt en vegetarisk lasagne med het paprika cremé och grillade grönsaker. Båda rätterna fick höga poäng. Lasagnen var enorm och potatiskakan som dock var väldigt god blev nästan för mäktig. Lammet var riktigt bra, jag tror att det är den godaste lammfilé jag ätit. Riktigt mört och med god grillsmak. Servitören rekommenderade en kraftig Zinfandel till våra varmrätter och den passade fint ihop med maten. Till och med min syster som annars inte är någon större rödvinsfantast tyckte att det var gott.

Trots att vi var mätta så kunde vi inte låta bli att beställa in efterrätt. Crème brûlée med limeis och jordgubbsyoghurtglass lät som en bra kombination av både söta och fräscha smaker. Det var det också. Efterrätten var också förvånansvärt stor, glassbollen var väl tilltagen och man kände inte att godsakerna tog slut för snabbt. Sådär som det kan göra när man ibland får en pytteliten chokladkaka och en halv jordgubbe till dessert. Kombinationen av crème brûlée och yoghurtglass var riktigt god. Limeisen gav det hela en syrlig udd som bröt mot den karamelliga smaken.

Vi lyckades verkligen välja en bra restaurang. Personalen var grymt trevlig och lokalen var mysig. Vi satt inomhus, snäppet under marknivå, men fick ett fönsterbord så vi såg terrassen och gatan utanför. Dinner 22 verkar också vara specialiserade på cocktails och personalen hade bra koll på vinlistan.

Sommarens snabbaste dessert


En riktig latmansdessert med hallon och blåbär. Bara att portionera bären i skålar och vispa grädde att klicka över. Visst, det krävs en del fysiskt arbete för att plocka bären, men om man hellre betalar för att någon annan ska plocka så finns det bär i mängd och massor på torget just nu. Själv tillhör jag den senare kategorin, även om jag plockat ett par liter de senaste somrarna när jag haft möjlighet till det. Den möjligheten hade jag inte i år. Tacksamt nog har mina föräldrar i alla fall försett mig med frysta bär från förra året. Fast bären är nog som godast just nu när de är färska.

Herr Kantarell

Sensommarens bästa tillbehör enligt mig är en näve smörstekta kantareller. Tänk på att det nog går åt en halv liter svamp per person om man inte vill snåla med härligheten. Sorgligt nog minskar svamparna så pass mycket i volym när man hettar upp dem att man behöver ha rejäla mängder från början. Ett par skruttiga små svampar gör ingen glad.

Putsa svampen med borste och liten kniv. Jag brukar använda bakpenseln, den är dock lite för sladdrig för att göra ett gott jobb. För konnässören finns det speciella svampborstar och knivar. Skölj inte svamparna i vatten! Det är som med räkor – de tappar smak.

Hetta upp en stekpanna och lägg i svampen. Den kommer att släppa vatten, låt det förångas och klicka sedan i smör. Salta och ät som tillbehör eller på rostat bröd.

Den gröna maten – halloumi med guacamole och rostad paprika

Dagens middag/sena lunch bestod av halloumi, guacamole och paprika. Det blev grönt och gott. Plus för att det dessutom kändes hälsosamt och lite lättare fast jag ändå blev mätt. Vanligtvis gör jag guacamole så här, utan crème fraîche. I dag kände jag för att testa crème fraîche-versionen.

Till två portioner behövs:

1 paket halloumi

Att steka halloumin är det enklaste och snabbaste momentet. Därför gjorde jag det till sist strax innan vi skulle äta. Det är bara att skära upp osten i skivor och steka den i olja. Det gäller att vara uppmärksam så att den inte steks för hårt.

Guacamole

1 mogen avokado
1-2 vitlöksklyftor
½ lime
1 rejält rågad matsked (eller nästan ½ liten burk) crème fraîche
1 nypa salt
1 nypa svartpeppar
Några skvättar röd tabasco

Halvera, gröp ur och mosa avokadon ordentligt. Eller som jag nyss lärde mig av Mat-Tina, halvera ta ur kärnan och skär upp avokadon i fyra klyftor, då kan man dra av skalet snyggt och enkelt. Hacka vitlöken fint. Om man vill ha en slätare guacamole kan man mixa avokadon och vitlöken. Rör ner crème fraîche. Kläm sedan i saften från limen, blanda i salt, peppar och tabasco. Låt stå svalt fram till serveringen.

Rostad paprika

250°C

1 grön paprika (går naturligtvis lika bra med annan färg)
1 nypa salt

Värm ugnen till 250 grader och vrid på grillen om ugnen har en sådan, annars duger det med övervärme. Skär paprikan i några bitar och ta ur kärnhuset. Lägg bitarna med skalsidan uppåt på en plåt med bakplåtspapper. Ställ in plåten så högt upp som möjligt i ugnen. Låt paprikan stå i ugnen tills skalet blir svart och får blåsor. Ta ur paprikan och låt svalna lite så att du tål ta i den och dra av skalet. Salta lite och servera.

Skåpmat

Jag är så otroligt trött på vårt slitna kök. Skåpluckorna är så gott som omöjliga att få helt rena och golvet är en gammal gräslig korkmatta. Tur att man blir lite gladare när man öppnar skåpen i alla fall. Fyllde på teförrådet i går och insåg att det lönar sig att satsa på snygga förpackningar.


Lite gammalt, lite nytt. Den lilla gräddsnäckan har min porslinsmålande mormor gjort.

Mmmanchego

Jag ska resa till Barcelona i höst och drömmer redan om de sjukliga mängder med manchego som jag planerar att fylla kappsäcken med. Och lufttorkad skinka förstås.

Otroligt nog åt jag manchego för första gången i Jakobstad. Det fanns en liten delikatessbutik i stan under en kort tid och de hade en ostdisk. Må den vila i frid.  Kort därefter lyckades jag dra ner hela Humanistiska föreningens styrelse (-07) i manchegoträsket och våra ost- och vinkvällar fick genast en ännu mer gyllene guldkant.